Vaknade i morse o tänkte "Nähä, nu ska vi börja blogga igen!",
o vips dök jag in här igen o nu sitter jag här o knappar på datorn.
Har egentligen ingen aning om vad jag ska skriva om.
Fick en son i september förra året. Idag är faktiskt hans 6 månadersdag :)
Antar att det mesta här inne kommer handla om honom i fortsättningen.
Mammarollen är helt fantastisk, onekligen! Men man kan inte sitta här o påstå att det alltid är en dans på rosor. Gallskrik, vakna nätter, magont, snoriga näsor, förstoppningar, diarré, tidiga morgnar, blöjeksem, hudproblem, spyor överallt, blöjor och våtservetter i varenda vrå i hela huset och leksakerna är inte alls lika roliga som att riva ner blomkrukor, dra i lampsladdar, välta stolar över sig och att klämma fingrarna i kökslådorna. Jag har gröt och spyfläckar överallt, jag osar spya och svett mest hela tiden och låter oftast håret hänga i en sleten gammal toffs. Det kan ta fyra timmar innan jag hinner borsta tänderna o äta frukost på morgonen o man får planera väldigt nogrannt när man vill duscha eller åka iväg någonstans. Hela livet består egentligen nu mera av planering och stress...och blöjor... och barnskrik. Men det är fortfarande det bästa som hänt mig, någonsin. När man sitter där o känner att man bara vill slänga sig ner på golvet o gråta, så får man helt plötsligt ett busigt litet leende från den där lilla fisungen o ALLT bara försvinner. Batterierna laddas om på nytt o man känner sig som den lyckligaste människan på jorden. Älskade barn!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar